2009, den 9 januari
Jag har haft anledning att under julledigheten fundera över gåvor. Till julen hör ju gåvor - men också till livet. De naturgivna gåvorna är inte jämnt fördelade bland människor. Vissa blir rikt begåvade på många plan, andra har stora, men begränsade gåvor som skapar en obalans i livet, andra åter tycks ha fått lite av gåvor. Vissa av de naturgivna gåvorna eller skapelsegivna gåvorna är ofantligt upphaussade i vårt samhälle och vår tid. Veckopress och teve är fyllda av dem. När vi i kyrkan talar om andliga gåvor relaterar vi gärna till de skapelsgivna gåvorna. Detta faktum skulle jag vilja tänka med dig om. Jag tror att vi blandar ihop de olika slagen av gåvor med varann och talar om skapelsegivna gåvor som om de vore andliga och tvärtom.
Först skulle jag vilja lämna dig ett förtydligande med anledning av vad som följer här nedan. Jag menar inte att de skapelsegivna gåvorna är av sämre art eller att de är irrelevanta i samband med allt tal om andens gåvor. Däremot tror jag att andens gåvor kan samverka och förstärka de naturliga och att de andliga gåvorna dessutom kan förefinnas där man minst anar det.
De andliga gåvorna är inte andliga i den meningen att de svävar fritt ovan människornas vardag utan fastmer andliga i den meningen att de alltid pekar utöver människan in i församlingens gemenskap. Det som inte läggs i församlingens tjänst blir ingen andlig gåva. Det liv som inte verkar vara försett med några talanger men läggs i församlingens tjänst kan bli försett med väldiga andliga gåvor.
Paulus använder, när han talar om andliga gåvor, oss som en kropp, där vi är delar av kroppen och Jesus är huvudet för kroppen. Det är också den givna förutsättninge för de andliga gåvorna - att Jesus är Herre.
Om kroppen skriver han så här (i Åkessons översättning):
"...och de lemmar i kroppen, som vi anse vanhederliga, dem tillägga vi större heder, och våra icke anständiga erhålla större anständighet, vilket våra anständiga icke behöva. Men Gud sammanfogade kroppen så, att han gav den ringare större heder, på det att de icke må vara söndringar i kroppen, utan lemmarna hava omsorg för varandra. Och antingen en lem lider, så lida alla lemmarna med, eller en lem äras, så glädjas alla lemmarna med."
Med Kristus som Herre och med oss som varandras lemmar - vilken utvecklingspotential! Här kan man tala om att spränga gränser. Det är annat än bungyjump och äventyrsresor. Här finns mycket som är oupptäckt i våra församlingar. Vore kanske ett samtalsämne på denna bloggsida. Hör av dig!
Hälsar dig Göran
Nu har jag äntligen hittat och läst din blogg. Det här med gåvor är spännande. Jag tror att när vi använder de gåvor vi fått till andra människors bästa så förmeras de och vi får så mycket tillbaka. Idag dök det upp ytterligare en student som är intresserad av att göra ideella insatser. Jag tror att idén med volontärcentrum på högskolan är helt rätt och att det är viktigt att ge möjligheter att kanalisera människors goda vilja. Det behövs i världen idag. Nu har jag lagt in din blogg bland mina favoriter så härmed lovar jag att bli en mer flitig läsare framöver! /Agneta
Nu har jag äntligen hittat och läst din blogg. Det här med gåvor är spännande. Jag tror att när vi använder de gåvor vi fått till andra människors bästa så förmeras de och vi får så mycket tillbaka. Idag dök det upp ytterligare en student som är intresserad av att göra ideella insatser. Jag tror att idén med volontärcentrum på högskolan är helt rätt och att det är viktigt att ge möjligheter att kanalisera människors goda vilja. Det behövs i världen idag. Nu har jag lagt in din blogg bland mina favoriter så härmed lovar jag att bli en mer flitig läsare framöver! /Agneta
Hej Göran!
Roligt att du skriver blogg, men när kommer din första bok?
Själv har jag nu också startat ett försök med blogg. Kanske rinner det ut i sanden, vi får se. Det känns lite konstigt att skriva rätt ut i allmänningen. Men det är ju också en möjlighet både att formulera sig och att eventuellt förmedla något viktigt.
