Ja, det blev inte så mycket skrivet från det stora landet i väster. Orsaken till det var att det var de nära kontakterna som var viktigast; det blev läkarbesök med dottern vid flera tillfällen och sjukbesök hos hennes svärfar. Jag fick alltså se det som är de privilegierades sjukvård, mycket välfungerande och proffsig.
När jag kom hem fick jag höra talas om "Oneness-mässa" i Engelbrektskyrkan i Stockholm, en ny företeelse inom Svenska kyrkan som skall firas på plats en gång i månaden. Jag fick tidningen Dagen i min hand just som jag förberedde ett föredra i "Helige Andes helg" för vår Alphagrupp i Götalundens kyrka.
I kommentarerna till denna onenessmässa påstods det att det skulle vara andens kraft som bibringas deltagarna, en kraft som är "kosmisk". Man firade också Herrens Heliga nattvard i denna mässa, därav namnet, får man förmoda. I Alphahelgen skulle vi också fira mässa i Gräsvikens kapell med lovsång och förbön. Den Helige Andes helg genomsyrade också vår mässa, inte som en enskild företeelse, utan som något som skulle introduceras på ett varsamt sätt i helgen, där alla inte var vana gudstjänstdeltagare. Man kan se vissa likheter med mässan i Engelbrektskyrkan. 
Men icke i andevärlden.
Vi förkunnade en Helig Ande, som bor i den kristnes hjärta, inte en kraft som förstärker en människa som i sig själv betraktas som gudomlig, allt enligt Bhagavan, rörelsens grundare. En Helig Ande, som Guds heliga ord vittnar om som en person i gudomen, inte som en kosmisk kraft enligt new agemönster. Vi förkunnade en Helig Ande, som för till Kristus och låter oss falla ner på knä, inte en kraft som blir ett tillägg till den självförhärligande människan. 
Hur blir "Onenesskraften" kompatibelt med: "O Guds Lamm, som borttager världens synder, förbarma dig över oss"?